I mars 2022, till följd av Rysslands invasion av Ukraina, aktiverades EU:s massflyktsdirektiv för första gången sedan det antogs 2001. Det har nu gått två år, kriget pågår fortfarande och många av de som fick uppehållstillstånd enligt direktivet är kvar i Sverige.
Svenska Röda Korset har lång erfarenhet att möta flyktingar och skyddsbehövande. I dagsläget finns Röda Korset på plats i 149 kommuner med olika typer av verksamheter för målgruppen. Under 2022 gav Röda Korset hjälp eller stöd på ankomstplatser eller boenden vid 29 000 tillfällen.
Hösten 2023 gjorde Röda Korset en enkät bland ukrainska skyddsbehövande som beviljats skydd i Sverige under massflyktsdirektivet i syfte att ta del av deras erfarenheter. Enkäten besvarades av 374 personer som kommit i kontakt med våra verksamheter. Resultatet redovisas i sin helhet i rapporten Mottagandevillkor för ukrainska flyktingar i Sverige där även erfarenheter från Röda Korsets frivilliga och anställda vägs in.
Enkätresultaten tillsammans med interna data och djupintervjuer med frivilliga och tjänstepersoner ligger till grund för den bild Röda Korset kan ge av hur mottagandet fungerar för de ukrainare som har fått tillfälligt skydd i Sverige under de senaste två åren.
Fyra centrala punkter som kraftigt påverkar vardagen återkommer både i enkäten och i mötet med målgruppen:
- Otillräcklig dagersättning. Vi ser hur den ekonomiska ersättningen är så långt ifrån tillräcklig att inte ens de mest grundläggande basala behoven kan tillgodoses.
- Tillgång till vård. Vi ser hur den begränsade rätten till vård skapar onödigt lidande och ökade vårdbehov. Formella hinder försvårar tillgången till vård såväl som insyn och delaktighet i den egna vården.
- Svårigheter som uppstår när man inte har ett personnummer. Vi ser att ukrainska flyktingars förutsättningar i Sverige försvåras av avsaknaden av personnummer. I ett land som ligger i digitaliseringens digitaliseringens framkant blir bristen på personnummer ett hinder där de rättigheter du har enligt lagen hindras av att du inte praktiskt kan komma åt dem.
- Otrygghet i samband med exempelvis flytt till ett nytt boende. Vi ser hur barns och familjers trygghet rubbas gång på gång, där traumat från den ursprungliga konflikten förstärks när tillvaron blir tillfällig och påtvingade uppbrott får göras gång på gång.
Det framkommer också på flera olika områden att bristerna som uppstår när personerna inte förstår eller känner till sina rättigheter och skyldigheter skapar oro, försämrar förutsättningarna och leder till misstro och ryktesspridning. Att få del av information på ett språk den enskilde förstår är grundläggande både för att kunna ta del av sina rättigheter, för att minska risken för missförstånd som i sig skapar olyckliga situationer och för att kunna fullfölja sina skyldigheter.