Ny lag om förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
Den 1 november träder den nya lagen i kraft som syftar till att förbättra mottagningsvillkoren för de ukrainska flyktingar som sökt sig till Sverige och beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet.
I korthet innebär lagen att de personer som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet och vistats i Sverige i mer än ett år får:
- möjlighet att folkbokföra sig men med begränsade förmåner.
- personnummer och rätt till full sjukvård men inte tillgång till hela socialförsäkringssystemet. De så kallade bosättningsbaserade förmånerna utgår (så som barnbidrag, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag samt stöd enligt LSS). Personer hänvisas i stället till socialtjänsten i kommunen där de är bosatta för att vid behov ansöka om ekonomiskt bistånd.
- De som är mellan 20-66 år har möjlighet att ingå i etableringsprogrammet och ansöka om etableringsstöd.
De ukrainska flyktingar som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet och varit i Sverige i mindre än ett år ingår fortsatt i mottagningssystemet med dagersättning, boende och begränsad tillgång till sjukvård (endast akutvård samt vård som inte kan anstå). I dagsläget har inga förändringar för dessa personer presenterats.
Röda Korset välkomnar regeringens ambition att förbättra levnadsvillkoren för de personer från Ukraina som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet och befinner sig i Sverige. Vi anser dock att förslagen inte fullt ut möter de behov som vi ser i vår kontakt med målgruppen.
Att genom folkbokföring beviljas ett personnummer och därmed få tillgång till många av samhällets tjänster är centralt. Likaså att få tillgång till hälso- och sjukvård (inkl tandvård) på lika villkor som övriga bosatta i Sverige. Däremot ser vi en stor utmaning med att personer med tillfälligt skydd som folkbokförs inte anses bosatta enligt socialförsäkringsbalken eller har inte rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vidare saknas särskilda förslag för personer 18-20 år som varken omfattas av etableringsprogrammet eller av möjligheten att söka studiestöd av CSN utan hänvisas istället till socialtjänsten.
De ukrainska flyktingar vi möter i våra verksamheter lyfter många andra centrala behov som lagen inte beaktar, särskilt för utsatta grupper som av olika anledningar inte kan arbeta fullt ut. Att uteslutas från stöd enligt LSS och socialförsäkringsbalkens bosättningsförmåner riskerar även leda till fortsatt ökad utsatthet bland delar av grupper som barnfamiljer, äldre och svårt sjuka.. Dessutom ser vi stora administrativa utmaningar för socialtjänsten att kunna leva upp till sitt uppdrag att bistå enskilda att få det stöd och den hjälp som de behöver.
Röda Korset menar att de är viktigt att det skapas reella förutsättningar för integration och att det finns en långsiktighet i stödet till målgruppen som på många sätt faller mellan stolarna i brist på tidigare erfarenheter av tillämpning av massflyktsdirektivet och där speciallösningar inte alltid utgör det bästa för individerna i fråga eller för samhället i stort.